Nedlagd förundersökning eller nedlagt åtal

Om en åklagare väljer att inte åtala, lägga ner åtal eller avsluta en förundersökning kan du välja att överklaga ett sådant beslut till Åklagarkammaren. Blankett för detta finner du här nedan: 

https://www.aklagare.se/globalassets/andra-filer-pa-webben/blankettbegaran-om-provning-av-polisbeslut-eller-overprovning-av-aklagarbeslut.pdf

För att veta vem som har rätt att åtala någon för ett brott delas brotten upp i två olika åtalskategorier – dels brott som faller under s.k. ”allmänt åtal” och dels brott som faller under s.k. ”enskilt åtal”, I 20:3 RB framgår att under allmänt åtal hör alla brott som inte uttryckligen är undantaget därifrån.  

Det är endast åklagare från åklagarmyndigheten som har rätt att åtala personer som misstänks har begått brott under allmänt åtal, detta framgår av 20:2 RB. Endast om åklagaren väljer att inte åtala den brottsmisstänkte alls eller om åklagaren väljer att lägga ned åtalet, har målsägande (dvs. brottsoffret) rätt överta åtalet på egen hand, detta framgår av 20:8 st.1 RB och 20:9 st.2 RB.

Målsäganden har också rätt att på egen hand överklaga en friande dom till Hovrätt och Högsta domstol om åklagaren väljer att inte göra det, se 20:8 st.2 RB. Om den brottsmisstänkte har friats av domstolen har alltså inte målsägande rätt att åtala personen igen på egen hand. Detta är ur rättssäkerhetssynvinkel en mycket viktig regel eftersom man inte skall behöva riskera att bli åtalad flera gånger för samma (påstådda) brott.

Om det enskilda åtalet av domstolen ogillas genom dom, ska målsäganden ersätta motparten hans rättegångskostnader. I motsatt fall, om åtalet bifalls av domstolen, ska den tilltalade ersätta målsägandes rättegångskostnader (se 31 kap 11§ 1:a stycket som hänvisar till 18 kap 1§ Rättegångsbalken) Det är därför viktigt att du talar med ditt eventuella ombud om detta innan du väljer ett enskilt åtal.